Skolsköterskekongress 2016

Torsdag 14 april

Kvalitetsregister och Kompetensbeskrivning

Marina Lundquist

Torsdag 14 april, 10.20-10.40

Ett Nationellt kvalitetsregister för elevhälsans medicinska insats, EMQ ger skolsköterskor och skolläkare unika möjligheter att följa utvecklingen av vårdens resultat och kvalitet gentemot elever, vårdnadshavare, vårdgivare och politiker.

Kompetensbeskrivning för skolsköterska inom elevhälsans medicinska insats, EMI utgår från de sex kärnkompetenserna inom sjuksköterskans specialistområde. Intentionen med kompetensbeskrivningen är att utgöra ett stöd för skolsköterska inom EMI, vårdgivare och lärosäten genom att förtydliga värdet och behovet av sjuksköterskor med specialistutbildning inom EMI och vad skolsköterskan ska kunna mot bakgrund av kärnkompetenserna. Deltagarna får ett exemplar av ”Komptensbeskrivningen” av Riksföreningen.

Så som nu har det aldrig varit, så som nu kommer det aldrig mer bli

Micke Gunnarsson

Torsdag 14 april, kl.10.40-11.25

Välkomna till en föreläsning som inte lämnar någon oberörd. Det handlar om mötet med oss själva och våra barn. I en tid av allt mer prestation, stress och teknik är det lätt att glömma bort kanske det viktigaste av allt…den kärleksfulla relationen oss emellan.

Jag heter Micke Gunnarsson och föreläser om skola, barn och unga i hela vårt avlånga land. Jag bloggar, skriver böcker och har alltid olika projekt på gång. Är du nyfiken, besök www.mickegunnarsson.com

Lika rättigheter och möjligheter - samtalet

Anna Karlsson

Torsdag 14 april, 11.30-12.15

Om jämlikt bemötande och inkluderande kommunikation.

Hur vi kategoriserar varandra och oss själva har betydelse - både i arbetslivet och privat. Det kan göra att vi bemöter människor ojämlikt och mindre professionellt. Det kan medföra att vi missar viktig information, riskerar att diskriminera och ur ett hälso- och vårdperspektiv, ger sämre vård. Hur kan vi skapa förutsättningar för lika rättigheter och möjligheter i våra samtal?

Tillfället är inriktat på ge inspiration, idéer och lägga grunden för samtalsmetoder som gör att vi bemöter våra elever/kollegor/medborgare på ett mer jämlikt sätt.

Tillväxt

Lars Hagenäs

Torsdag 14 april, kl.13.45-14.30  Ny skolsköterska

Jag heter Lars Hagenäs och är barnläkare och docent i barnendokrinologi. Tillväxtfrågor är ett av mina intressen och jag har medverkat i ett flertal lärobokstexter i detta område. Jag är även en flitig föreläsare och har arrangerat flera högskolekurser i barnendokrinologi för sjuksköterskor.

Min föreläsning kommer att ta upp barnets olika tillväxtfaser och vilka faktorer som kan hindra en optimal tillväxt. Jag går igenom de hormoner som påverkar tillväxten positivt eller negativt och vilka sjukdomar som man skall tänka på vid avvikande tillväxt. Pubertetsutvecklingen och tillväxten under puberteten avhandlas samt hur man bedömmer normal och avvikande pubertet. Jag går även igenom hur man använder tillväxt-och BMI-kurvor.

Att bana väg för nyanländas lärande

Anniqa Sandell Ring

Torsdag 14 april, kl.13.45-14.30 Fördjupning skolsköterska

I den här föreläsningen ges en bild av gruppen nyanlända elever och på vilka olika villkor de befinner sig i landet och i den svenska skolan. Deltagarna får via film, elevtexter och samtal interagera kring frågor som rör mottagande, förhållningssätt, socialisation och utbildning.

Kartläggning av nyanlända elevers erfarenheter och kunskaper är obligatoriskt för skolorna att genomföra från 1 januari 2016 och forskningen visar att kartläggningen är en av de viktigaste pedagogiska åtgärderna. Jag har skrivit en masteruppsats i ämnet och varit med och tagit fram ett nationellt kartläggningsmaterial för Skolverket. Utifrån det ger jag exempel på kartläggning i praktiken och belyser elevhälsans roll före, under och efter kartläggningen.

Diskrimineringslagen och praktisk tillämpning

Anna Karlsson

Torsdag 14 april, 13.45-14.30 Ledare / Chef

Om diskrimineringsgrunder och antidiskrimineringsarbete.

Allt fler verksamhetsledare ser antidiskrimineringsarbete som kvalitetssäkring och verksamhetsutveckling. Vad behöver vi veta om lagstiftningen i relation till vår dagliga verksamhet? Var finns risk för diskriminering i vår organisation? Hur ska vi upptäcka, förebygga och vad ska vi göra om det händer?

Föredraget ger en inblick i lagstiftningen, de olika diskrimineringsgrunderna men också om andra grupper som riskerar diskrimineras/missgynnas och som inte skyddas av lagstiftningen.

Föreläsningen är riktad till verksamhetschefer.

Syn och riktlinjer hos barn i skolåldern

Christina Oscarsson & Annika Rosensvärd

Torsdag 14 april, kl.14.30-15.00  Ny skolsköterska

Skolbarn kopplat till vårdval kontra högspecialiserad vård. Syn och riktlinjer hos barn i skolåldern . Teoretisk och praktisk instruktion kring synprövning. Synutveckling hos barn.

Samordning av insatser för asylsökande

Anna Nergårdh

Torsdag 14 april, kl.14.30-15.00 Fördjupning skolsköterska

Jag heter Anna Nergårdh och jag är chefläkare och biträdande landstingsdirektör i Stockholms Läns Landsting. Under hösten och vintern 2015 anlände ett mycket större antal migranter till Stockholms län, liksom till resten av landet, än förväntat. Hur hanterar sjukvården en sådan situation i alla dess delar; psykosocialt omhändertagande, hälsoundersökningar, smittskyddsverksamhetens roll? Hur riggar man snabbt en organisation utifrån plötsligt uppkomna behov, och vad är framgångsfaktorer och fallgropar? En väldigt viktig del i arbetet är förstås också samverkan mellan samhällets olika aktörer, myndigheter, kommuner och landsting. Hur arbetet i Stockholms Läns Landsting har bedrivits i det mer akuta skedet och hur sjukvården behöver förbereda sig för att kunna erbjuda vård till alla länets invånare utifrån tidigare behov och behovet hos nyanlända belyser jag i min föreläsning.

Nyanlända, nytt regelverk

Anniqa Sandell Ring

Torsdag 14 april, kl.14.30-15.00 Ledare / Chef

1 januari 2016 trädde nya skollagar i kraft som handlar om nyanlända elevers lärande. De rör bland annat kartläggning, placering och förberedelseklass. All skolpersonal bör känna till de nya författningarna och vad de innebär i praktiken och i den här föreläsningen beskrivs varje författning metodiskt med exempel från praktiken. Jag klargör också vilka insatser som kräver utredning och åtgärdsprogram. Deltagarna får möjlighet att interagera med varandra under föreläsningens gång.

Scolios, screening och behandling

Hans Möller

Torsdag 14 april, kl.15.30-16.00  Ny skolsköterska

Föreläsningen skall bl.a. besvara följande frågor. Varför skall barnen screenas för skolios i skolan? Vad skall man titta efter vid undersökning av barnet? Vilka skall remitteras till ortopeden? Varför får vissa barn skolios? Skall barn med skolios leva som andra barn? Varför får vissa barn en korsett och andra inte? När måste barnen opereras och vad händer sen?

Förebygga självskadebeteende

Clara Hellner Gumpert

Torsdag 14 april, kl.15.30-16.00 Fördjupning skolsköterska

Självskadebeteende debuterar vanligtvis mellan 12 och 14 års ålder och är utbrett bland svenska skolungdomar. I en aktuell svensk enkätundersökning av 15-17-åringar svarade närmare 7 % att de har skadat sig själva vid upprepade tillfällen. Det saknas kunskap om tidiga och specifika behandlingsinsatser som kan ha effekt, och test av nya metoder pågår. Däremot finns förebyggande program som är tänkta att användas i skolmiljö. Under 2015 gjorde Statens Beredning för medicinsk Utvärdering en översyn av program som ska förebygga självskada och suicidala beteenden. Vid denna föreläsning diskuteras såväl självskadebeteende som sådant och SBU:s utvärdering av förebyggande metoder.

Kvalitetsmått i praktiken

Marina Lundquist

Torsdag 14 april, 15.30-16.00 Ledare / Chef

Hälso- och sjukvården är en komplex, kunskapsintensiv och multiprofessionell miljö vilket ställer krav på ledning och styrning utifrån struktur-, process- och resultat. Kvalitetsmått för elevhälsans medicinska insats med dess fem frågeområden (verksamhetsansvar, personalresurser, lokaler och utrustning, verksamhetens arbete och elevernas inlärningsmiljö/EMI:s arbete i elevhälsan) kan användas av skolsköterskor, skolläkare och verksamhetschefer för att beskriva verksamheten som ett led i det systematiska kvalitetsarbetet. Det kan användas i dialog med rektorer och andra chefer, övrig elevhälsa samt vårdgivare. Ni kan ta del av dokumentet här »

Hörselnedsättning - ett dolt funktionshinder med konsekvenser för inlärning och kamratrelationer

Inger Uhlén

Torsdag 14 april, kl.16.00-16.30  Ny skolsköterska

Jag arbetar som överläkare på Hörselhabiliteringen för Barn och Ungdom i Stockholm. Min föreläsning kommer att omfatta hörselscreening i olika åldrar och aktuella kriterier för remiss till hörselutredning. Vilken betydelse har olika grader av hörselnedsättning? Hur är det att höra med hörapparat eller cochlea implantat? Hörselnedsättning kan debutera i alla åldrar och särskilt viktigt är att uppmärksamma de barn som inte tidigare genomgått hörselscreening. Vid känd hörselnedsättning kan pedagogiska och tekniska insatser minska konsekvensen för inlärning och kamratrelationer.

Information om ACT

Mariella González Bonilla

Torsdag 14, april, 16.00-16.30 Fördjupning skolsköterska

Acceptment Commitment Treatment/therapy

”Värmdö Ungdomsmottagning erbjuder ungdomar i grupp 14-23 år att hantera stress-främja hälsa”.

ACT är tredje vågens KBT som handlar om att hitta ett förhållningssätt mellan tankar och känslor. Acceptans, mindfulness och att arbeta med livsriktningar är verktyg som fungerar enligt forskningen. ACT är till för att skapa hälsa som fungerar för både vuxna, barn och ungdomar.

Skolinspektionens bedömning av elevhälsa

Anna Blom

Torsdag 14 april, kl.16.00-16.30 Ledare / Chef

Arbetar elevhälsan på ett sätt som motsvarar elevernas behov? Detta är en fråga som Skolinspektionen har undersökt. I föreläsningen redovisas och diskuteras Skolinspektionens projekt Elevhälsans arbete (2015). Projektet visade att många högstadieelever känner sig oroade och stressade. Samtidigt är det få som känner till elevhälsan och vilket uppdrag skolans elevhälsa har. Projektet visade också att skolorna ofta saknar strategier för hur elevhälsoarbetet ska planeras, genomföras och följas upp. I projektet svarade 3000 elever på enkätfrågor om sin skolsituation, hur de mådde och vad de kände till om elevhälsan. 25 skolors elevhälsa besöktes och intervjuades om sitt arbete.